Mot Norges fjäll och fjordar

Just nu sitter jag och Magnus på ett plan till Norge. Vi ska hälsa på hans mamma och njuta av stillheten vid fjorden där dom bor. Leka med en hund. Jaga får. Kanske mata kor. Fiska. Ta en promenad på fjället och mest av allt bara vara.
 
 
Det har varit ett par tuffa veckor den sista tiden, och jag känner mig som utmattad i hjärnan och kroppen. Senaste dagarna har jag varit riktigt, riktigt trött om eftermiddagarna. Jag längtar efter att inte göra någonting, få ner hastigheten som tankarna snurrar i. Andas. Fota. Titta. 

In a land far far away..

Drömmer mig bort till skogen där marken var klädd av den mjukaste gröna mossan så långt ögat kunde nå. Där vi tassade tyst för att inte väcka bergstrollet. Där knytt och älvor skymtade bakom de höga granstammarna. Där alver med lyktor i händerna vandrade längs det forsande vattnet på väg mot Caras Galadhon.
 
Skogen där en annan tid och en annan värld var vår verklighet för ett ögonblick.
 
 
 
Nikon d610 + Sigma Art 35/1,4

När verkligheten kommer ikapp


Idag längtar jag tillbaka extra mycket till en mossbeklädd skog i Jönköping, tillsammans med äventyrslystna vänner i långa mantlar <3




Läget just nu är inte det bästa. En lång vecka har satt sina spår och under dagen märkte mer och mer jag hur allting tog emot. Jag har mått underligt och vägen hem genom stan var påfrestande. Jag kände hur jag gick med en bubbla runt huvudet, orkade inte ta in, ville hem men ville inte heller sätta mig på en spårvagn. Folk skyndade förbi mig, oftast är jag den som går snabbt i folkmassor, men idag gick jag långsamt, var en av dem som jag annars irriterar mig på. Jag gick in och ut ur affärer planlöst och bestämde mig för att vänta på Magnus så vi kunde åka hem tillsammans. Flydde in på Indiska medan jag väntade, där känner man sig ombonad, trygg. 

Det är sällan jag känner mig såhär, mätt på intryck, vill helst inte se åt en datorskärm eller en TV. Helgen får nog bestå av en rejäl internetpaus. Är så innerligt trött på skärmar som flimrar när jag sitter framför en åtta timmar varje dag. Sociala medier gör det svårt att släppa telefonen en hel dag, men jag ska försöka dra ner på det, dessa skärmar gör mig galen just nu. 


(Om jag känner mig bättre kanske jag sätter mig och redigerar bilder från sagohelgen på söndag och lägger upp, men just nu känns det långt borta )

↣ miaulin

drömmer, fotar, skapar ↢