Läget just nu är inte det bästa. En lång vecka har satt sina spår och under dagen märkte mer och mer jag hur allting tog emot. Jag har mått underligt och vägen hem genom stan var påfrestande. Jag kände hur jag gick med en bubbla runt huvudet, orkade inte ta in, ville hem men ville inte heller sätta mig på en spårvagn. Folk skyndade förbi mig, oftast är jag den som går snabbt i folkmassor, men idag gick jag långsamt, var en av dem som jag annars irriterar mig på. Jag gick in och ut ur affärer planlöst och bestämde mig för att vänta på Magnus så vi kunde åka hem tillsammans. Flydde in på Indiska medan jag väntade, där känner man sig ombonad, trygg.